5_Stor-3.png

Hem Gallring Råd Kurs Studiebesök Föreläsning Sunt skogsförnuft Om oss Kontakt

facebook_stor.gif

DSC_0131.JPG

Under rekonstruktion!

Så här går det till

Här presenterar vi ett exempel på hur det kan gå till när Bröderna Uhlås hyggesfria skogsbruk utför ett trädmärkningsuppdrag:

1.      Vi börjar med ett telefonsamtal för att övergripande diskutera vilka önskemål du som skogsägare har för ditt skogsbruk och vilka förväntningar du har på trädmärkningsuppdraget.

2.      Om det känns bra för båda parter blir nästa steg att du skickar över en karta, en uppdragsbeskrivning och en uppskattning av avverkningens kostnader och intäkter. Underlaget behöver inte vara komplicerat, utan ofta räcker det med en karta med kontaktuppgifter och en uppskattning av areal och en enkel beskrivning av hur skogen ser ut.
För att optimera trädvalen behöver vi få så bra data som möjligt, när det gäller beräknade avverkningskostnader och eventuella hjälpplanteringskostnader. Om ni tänker sälja virket behöver vi en aktuell prislista. Behöver ni hjälp med att räkna ut prisbilderna så gör vi gärna det.
Enklare frågetecken och eventuella prioriteringar löser vi lätt per telefon eller brevledes. Känner du dig osäker och har många frågor kan vi, innan ett eventuellt trädmärkningsuppdrag, komma till dig för ett rådgivande besök.
Det finns också möjlighet att gå en kurs i trädmärkning hos oss.

3.      Nästa steg är skogsförvaltarens ansvar. Se till så att fastighets- och traktgränserna är tydligt markerade före vårt skogsbesök.

4.      Det första vi gör, med fördel gemensamt, är en genomgång av skogsområdet för att stämma av konkreta önskemål i relation till områdets förutsättningar. Förutom prioriteringar av önskad lönsamhet tittar vi också på vilka ekologiska och sociala nyttigheter du önskar prioritera. Speciell hänsyn tas till områdets risk för stormskador och snöbrott. Eventuella områden som ska lämnas för naturvård avgränsas med snitselband av trädmärkaren eller skogsägaren. Detta kan till exempel gälla artrika områden nära vatten som har typisk naturskogskaraktär och/eller inhyser hotade arter eller områden med värdefulla kulturlämningar.

5.      Om inte trädmärkaren vid första genomgången på plats fått en tillräckligt bra överblicksbild över områdets potentiella evighetsträd/naturvårdsträd gås området igenom en gång till. Det kan vara grova lövträd, ovanliga trädslag, träd av mycket hög ålder, döende och döda träd, ihåliga träd, boträd och sådana som kan utvecklas till boträd samt kulturpåverkade träd.
Med fördel diskuterar vi tillgången av evighetsträd och dina preferenser gällande val av evighetsträd innan märkningen inleds. Parallellt med detta
samlas data in från utvalda fristående träd. Vi behöver ta reda på maximal årsring samt höjd för att kunna räkna ut mogendiametern med hjälp av ett speciellt dataprogram anpassat för skogsbruksmetoden Naturkultur.

6.      Nu börjar själva trädmärkningen − trädgrupp för trädgrupp. Första steget är att utse dominanten i gruppen, det största trädet som ännu inte uppnått mogendiameter. Andra steget är att utse dominantens rekryter, de mindre träd som förväntas utveckla höga värden fram tills nästa ingrepp sker. Det tredje steget är att med färgsprutan, en speciellt utformad färgspruta, märka resterande träd som ger ett nettovärde efter avverkningskostnader och som ska bort. Storleken på en trädgrupp bestäms av trädets behov av vatten, näring och ljus samt av markens förmåga att producera biomassa.

7.    Notera att ibland behöver skogsägaren hjälp-plantera efter en skiktgynnande trädgruppsgallring. En bedömning görs dock alltid av den certifierade trädmärkaren om förutsättningarna är tillräckligt goda för självföryngring och om en hjälpplantering behövs, utifrån hur mycket skog som kommer att stå kvar efter avverkning. Förutsättningarna för självföryngring efter gallring meddelar vi skriftligt.

8.      Nästkommande vår är det, vid behov, skogsägarens ansvar att grönrisplantera utan markberedning med mekaniskt/biologiskt insektskyddade plantor i de stora luckorna. Du bör använda så lokalt plantmaterial som möjligt. Sätt plantorna sedan i närheten av stubbar eller lågor, men undvik att plantera i sänkor. Mer information om detta kan vi ge under uppdragets gång.

9.      Om behov av hjälpplantering visat sig finnas, bör skogsägaren göra en återväxtinventering nästkommande höst.

10.  Om grönrisplantering första våren inte tar sig rekommenderar vi skogsägaren att hjälpplantera med dubbla antalet plantor jämfört med första vårens plantering.

11.  I stor utsträckning tillåts naturen själv justera artsammansättning och struktur i det hyggesfria skogsbruket. I vissa fall kan mindre röjningar behövas, av buskar som står för nära trädet som ska avverkas, eller om det krävs för eventuella stickvägar. Under vissa förhållanden kan det också vara ekonomiskt försvarbart att gå in och röja i väldigt täta trädgrupper, med målsättningen att skynda på skiktandet av skogen. Det sistnämnda gäller främst när skogsägaren lägger om skötseln från kalhyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk.

Genom en skikt- och blandskogsgynnande trädgruppsgallring maximeras blad-/barrytan som är skogens tillväxtcentrum. De skikt- och blandskogsgynnande gallringarna ska ske så ofta att blad-/barrytan hos små träd inte hinner reduceras alltför mycket på grund av konkurrens från större träd. Biologiskt sett är det idealiskt att göra en skikt- och blandskogsgynnande trädgruppsgallring varje år om inga skador sker i anslutning till gallringen. Vägs de ekonomiska aspekterna in är det mer rimligt att gallringarna sker i intervaller om 10-20 år, beroende på hur bördig marken är.

Trädmärkningsarbetet görs bäst under barmarksperioden, eftersom utsyningsarbetet kräver idealiska förutsättningar för att observera lokala avvikelser.

Har du frågor eller vill boka in ett första möte för trädmärkningsuppdraget, är du välkommen att kontakta oss.

 

 Copyright 2016 Bröderna Uhlås hyggesfria skogsbruk