5_Stor-3.png

Hem Gallring Råd Kurs Studiebesök Föreläsning Sunt skogsförnuft Om oss Kontakt

facebook_stor.gif

DSC_0311.JPG

Under rekonstruktion!

Ekonomiskt hållbart

Hur mycket pengar har skogsägaren kvar från sina avverkningar sedan avverkningskostnaderna är betalda? Skogsstyrelsens statistik visar att lönsamheten har försämrats sedan 1950-talet. Rotnettot har sjunkit sedan kalhyggesbruket i stor skala introducerades i Sverige. Detta trots att enorma forskningsresurser satsats på att höja volym och sänka avverkningskostnader. Det resursintensiva skogsbrukets skötsel- och skördekostnader stiger fortfarande, vilket gör systemet sårbart när vi inte kan förutse framtida prisbilder.

Vi tror att lönsamheten kommer att fortsätta sjunka för de flesta skogsägare som inte lyckas se möjligheten i att prioritera kvaliteten framför kvantiteten i ett resurseffektivare skogsbruk.

En stor majoritet av träden som kostsamt tas ut i plantageskogsbruket under en omloppstid − som för övrigt bara blir kortare och kortare − kommer från klena träd som inte är ekonomiskt mogna. Är det skogsförnuft? Det beror på vem du frågar. Vi säger att det är vansinnigt.

Hur har det då blivit så här? En av de faktorer som vi tror väger tyngst är att det skett en överdimensionerad utbyggnad av kapitalkrävande pappersbruk. Detta har i sin tur lett till att ledningarna för pappersbruken varit nödgade att öka volymuttagen för att tillfredsställa aktieägarnas krav på − ofta kortsiktig − maximering av vinsten. Fokuseringen på kvantitet har spridit sig från de skogsbolagsägda skogarna till familjeskogsbrukets skogar. Man har utgått från aktieägarnas synvinkel och effektivt lyckats få med sig familjeskogsbruken och våra statliga myndigheter i en till synes blind jakt på högre kvantitet.

Successivt har detta inneburit en förändring mot ett alltmer schablonartat skogsbruk, som är lättare att kontrollera än ett kunskapsintensivt kvalitetsskogsbruk. Nya forskningsrön visar att massaindustrin parallellt också har kunnat kontrollera prisbilden på grund av en alltför stor dominans på marknaden. Som vi ser det har detta kraftigt påverkat det svenska skogsbrukets lönsamhet negativt.

Det beskrivna scenariot är ännu mer tragiskt och förvånande när man tänker på att de flesta skogsforskare är överens om att den svenska skogens största konkurrensfördel − jämfört med en stor del av världens skogsländer − är våra goda möjligheter att producera hållbart virke. I mer tropiska miljöer kan man producera tio gånger så mycket biomassa på samma yta och tid, medan man där har svårare att producera timmer med de unika egenskaper som våra skogar kan leverera.

Med rejält stigande energipriser är det ändå viktigast att tänka globalt och agera lokalt: Mindre import av icke unik biomassa och mindre export av negativ miljöpåverkan genom vår lokala skogsnäring.

Vi är övertygade om att konstruktionsvirke, med höga krav på hållbarhet, successivt kommer att ersätta betongen och stålet, som är väldigt energikrävande att producera. Timmerutbytet blir mycket större i hyggesfritt skogsbruk och kvaliteten på virket betydligt bättre.

Så, varför hålla de överdimensionerade massafabrikerna om ryggen när större förädlingsvärden kan produceras och konsumeras mer lokalt? Tillverkning och användning av papper är för övrigt generellt sämre ur ett klimatperspektiv än produktionen av konstruktionsvirke. Kan vi sänka konsumtionen av bland annat papper så räcker våra skogar långt bättre för att fylla våra ekonomiska behov utan att vi för den skull förstör ekologiska och sociala värden.

Bilden nedan visar de ekonomiska förändringar som uppkommer då det traditionella kalhyggesbruket ersätts med hyggesfritt skogsbruk:

 

  • Avverkningen blir dyrare − varje träd märks före gallring.
  • Vägkostnader blir dyrare − lägre virkesvolym skördas per hektar, större ytor tangeras av avverkningen, större andel skogsvägar behöver underhållas.
  • Planteringskostnaden minskar − beståndsföryngring kan användas.
  • Timmerkvaliteten stiger − varje träd värderas individuellt före gallring.
  • Dimensionerna ökar − stora träd ges mer utrymme och växer snabbare, de sparas tills de uppnått grova dimensioner och ger därför hög ränta på sitt eget kapital.

 

Till ovanstående resonemang kan vi även lägga det hyggesfria skogsbrukets fördelar.

Kvalitetsdaningen av unga träd sker till en betydligt lägre kostnad inom det hyggesfria skogsbruket än vad som är fallet i kalhyggesbruket, där de högst kostsamma röjningarna av ungskog hör till vanligheterna. Den flerskiktade strukturens naturliga kvalitetsdanande egenskaper har även visat sig kunna hävda sig väl när det gäller volymtillväxten. Den totala produktionen av volym blir i det närmaste densamma oavsett om det bara växer jämnstora träd eller om det växer små och stora träd blandat.

Vi vill betona att resonemanget kring volymtillväxt i detta sammanhang är mindre intressant eftersom lönsamheten i det hyggesfria skogsbruket oftast överstiger lönsamheten i kalhyggesbruket. Med andra ord värdetillväxt före volymtillväxt.

Dessutom har det visat sig att den hyggesfria skogen står emot stormar och insektsangrepp betydligt bättre vilket inte är inberäknat i kalkylen.

Att sia om framtiden kan vara vanskligt, men vi tycker att man bör försöka, trots en viss osäkerhetsfaktor. Vi är övertygade om att den som övergår till hyggesfritt skogsbruk har mindre att förlora än den som fortsätter med det schablonmässigt drivna kvantitetsskogsbruket.

Bröderna Uhlås hyggesfria skogsbruk står på din sida i det hyggesfria och lönsamma skogsbruket. Hör gärna av dig för rådgivning eller ytterligare information. 

 

 Copyright 2016 Bröderna Uhlås hyggesfria skogsbruk